Naaajs....

Inleder med ett klipp och fortsätter därefter med att be om ursäkt för frånvaro på bloggen under en tid. Vi har dock giltig frånvaro, veckan som inleddes i ett furiöst tempo, jobbmässigt, stagnerade aldrig utan vi har jobbat konstant sen i måndags känns det som... Vi har siktet inställt på 80-timmarsvecka och morgondagens samt Söndagens jobb kommer att ge oss de sista timmarna för att vi ska kunna utföra uppdraget.

Vi har inte säckat ihop helt och hållet trots allt och det tackar vi Folkets Kebab, arbetskollegor och extasy för.

Onsdagen och Torsdagen finns inte mycket att redovisa ifrån så vi får ta dagen.

Vi slutar vid 5 skjutet och sen piper vi iväg till Eriks syster för att hämta lite grejor, lägenheten som är på 256 våningen har ingen hiss så man gruvar sig varje gång man ska dit och hämta saker samt tigga om tvättmaskin. Efter att vi hämtat belongings så bär färden iväg mot Expert i Ökern där vi ljuger till oss en ny digitalbox, då den gamla brunnit upp efter diverse omkopplingsförsök. Snabbt stopp in på Kiwi där vi köper det man skall köpa på en fredag, öl, chips, öl, popcorn, öl, dip, öl, färdigmat, öl sen så får mandariner och vindruvor en chans också. Efter det lyckade stoppet vid "storsentrat" åker vi på Peppes Pizza och hämtar med oss en utomrdentligt god pizza, fast först efter att vi smakat deras Ringnes givetvis.

Nu har jag gått upp och satt mig på kontoret då våran internetuppkoppling har fått för sig att krångla för första gången under vår tid tillsammans. Jag tog med mig mina outsiders, vindruvor och clementin, mandarin, satsumas, vad det nu heter och ska janna mig en hel del på min första lediga afton.

För övrigt så kommer det ner en hemlig vän till Oslo imorgon, låt oss kalla honom Hatrik Pallin, han missade dagens tidiga tåg på grund av hemmaräka samt megabläcka. Det ska hur som helst bli roligt att kaosa loss rejält med Hatrik i Oslos nattliv!

Tisdag 27/11

Den nästintill prickfria Söndagen som jag trodde skulle gör att hela arbetsveckan bara skulle flyta på smärtfritt har inte levt upp till mina, måhända överdrivna, förväntningar... Det är Tisdag, dag 2, och mina krafter räcker till att andas, sitta, knappa och äta av den nya favoriträtten Shawarma... Tobbe och Jans (de enda truckförarna på andra skiftet) har bestämt sig för att vara sjuka. Det leder till att det blir mer jobb för oss det i sin tur leder till ovan nämda bieffekter. Vi har hitills klarat oss bra från både trötthet och sjukdomar men när jag ringde min zigienska spådam senast så trodde hon att lyckan skulle vända och återigen verkar hon ha gjort rätt för sina 19,50/min...

Helg i Oslo

Såg ut som följer: På fredagsaftonen togs softandet till en helt ny nivå. Vi satt och jannade oss med datorerna och bara var mjuk. Vi kom i säng okristligt sent som vanligt eftersom omställningen från kvällsskift tar ett tag. Vi inledde därför lördagen ganska schletna. Det var jobb på lagret men jag hade kunnat betala en redig slant för att få ligga kvar i sin mjuka och varma säng. Jobbet avklarades i ett löjligt segt tempo men det gick bra trots allt. När stämpelklockan, som jag för övrigt trodde man hade avskaffat i samtliga icke-öststatsländer, hade gjort den sista inpräntingen på våra rrrrrisiga stämpelkort så bar det iväg mot Ökern för att starta upp vad som blivit det enda man kan ta för givet, Lördagsbläckan.... Tuborg 4.5% smakar aldrig så bra som den gör när den är ljummen, man är på väg hem från jobbet och Bubben börjar bli sjuk i huvudet...

När vi kommer hem slår vi oss ned framför varsin dator och använder "Röj-flaggor" i msn som första bläckspel. Vi gav det en chans och det funkade men jag har svårt att se att det kommer att bli ett stående inslag i våra lördagsbläckor... F.Ö. vann jag matchen med klara 26-25.... Efter diverse bestyr så ringer vi in förstärkning och Tobias "hunken" Löding dyker upp och förräkan är i och med det på gång på allvar. Vi sitter 3 grabbar i en husbil på ett industriområde och lirar "bläck-jack", vad mer kan man begära av en förfest?


Tydligen en hel del tyckte vi efter ett tag och tog taxi in till byn för en rendez-vous med den kvinnliga delen av Logistikk Compagniet. Efter ytterligare ett par klunkar från källan till allt gott, den gröna livsbringaren, så gick vi ner till Sofia på Nichol och bläcka bläckabläcka vidare.... Under vistelsen där börjar det klara bilderna från kvällen ta slut i takt med att järnen kommer in men det finns iaf bildbevis på att kvällen slutade på Burger King glufsandes på något härligt meal... Det fanns dock inget bildbevis på någon som somnat över något av borden och det gjorde mig lite illa till mods.

Söndagen har snuddat perfektion. Vad sägs om det här upplägget:

- Vaknar, serveras en frukost värdig en kung

- Kommer igång, möter upp Bubbsy och Tobbe på Harrys för fotboll och mat

- Går på Nichol och tar det mjukt och en kaffe

- Dyker in på bio och av bara farten bränner vi av 2 filmer

- Varvar ner framför en dator och knaprar på det som blev kvar av tilltugget från den suveräna förfesten

Det blir inte sämre av att Milan vinner matchen vi kikar på efter en stilig frispark av Mr Pirlo. Det blir heller inte sämre av att Bubben och Tobbe är sjuk i huvudet.
Det enda som skulle kunnat ha varit bättre vore om Norskarna slutade skojas med deras prissättning. Efter att vi kommit ut från snaskhandeln inne på Vika Kino så adderar vi våra kvitton och ser att vi handlat för ca 400 norska pengar. Biiirligt

Helgens betyg: 4/5

För att summera det hela så skulle jag vilja påstå att det varit en strålande helg med det mesta man kan önska sig. Det som fattades för att helgen skulle kunna få toppbetyg var att filmerna vi såg var under en hel del kritik och vi hittade inte heller den här helgen en container proppfull med polska knarkpengar.

Björnar

Den här helgen är en av många man hellre skulle vara hemma i Östersund än att kliva upp i ottan och jobba på ett risigt, sunkigt, bedrövligt, kasst, lortigt och jävligt mysigt lager i Oslo. Det är inte enbart för att slippa jobba man hellre skulle vilja vara hemma, det är helt enkelt en angenäm känsla att ha koll på saker och ting, att känna tryggheten i sin hemstad. Man vet t.ex att Pjaute, Mango & CO sitter på Cook och tar en för mycket. Man vet att Jerand sitter och svär över allt möjligt hemma i lägenheten. Man vet att Priffe är ute och hojar med sin bergscykel. Man vet att man kommer ta en för mycket. Man vet att samtliga i FIF kör 2dagars när det är spelledigt. Man vet att man kommer att sluta ensam på kebabbaren med en XL. Man vet att under tiden man käkar sin XL så ligger det någon som tagit sju för många över ett av borden. Man vet att man kommer lova att inte dricka på minst en månad.

Aja, just den här helgen är det av en annan karaktär önskemålet om att vara hemma uppstår. Det är fotbollsgala på, jag antar iaf det, Old Gamla, Östersund, Jämtland. Fotbollsgalan i sig kanske inte är något att längta speciellt mycket efter, om det inte varit så att BKB gör debut på detta event. Jag har svårt att se att det kommer sluta i något annat än Succé!

Jag och Erik önskar att vi vore där och kunde dela kärleken med detta härliga gäng.

Vi önskar även live-uppdatering under morgondagens afton!

HEJA BKB!

Humor (enligt mig)

Det här inlägget bör läsas när man är sjukt trött, bakis, är berusad på något sätt eller har lika löjliga tankegångar som mig.....

Nu ska jag lämna berättandet om livet i husbil och försöka förklara vilken sjuk humor vi har. Jag vet egentligen inte vad Erik har för ståndpunkt gällande det här området, men jag hoppas att han håller med mig.

Ämnet jag tänkte ta upp just idag är människor med tydligt utländska drag men som likförbannat har genomsvenska namn, eller i allra bästa fall blandnamn!

T:ex denna helsvenska familj:




Lägg gärna till Khalfalla eller liknande efter så får ni höra hur fel det låter...

Moa Svensson, Max Östling, Folke Khalfalla...... Tänk er den på uppropet, visst skulle man kunna hålla sig?


Här kommer en av Linus favoriter som ine ens är uppdiktad....



Njugo Djemba NYREN!

Om man ska ta det här något steg längre så finns det faktiskt något som är ÄNNU roligare... Namn på finska hockeylegender på folk från t.ex Somalia.

Erkänn att det är lite roligt ändå?

Jag ska återigen nämna att det är min personliga åsikt och Erik kan inte belastas på något sätt för detta barnsliga tilltag.



Kom gärna med egna personliga favoriter....

Dipsy doodle...

Någon mer än jag som hann se en jämtländare bli totalt grundlurad inatt... Det verkar ha gått snabbt när Gaborik satte igång... Det spelade inte någon som helst roll för utgången av matchen dock. Näslund verkar ha kommit igång på allvar bredvid Sedinarna och Canucks fortsätter spöa sina conference-rivaler.

Sverige till EM, såjan!

Under kvällen har vi varit på jobbet och truckat och möjligheterna till att SE fotboll var egentligen ganska begränsade... Men vi är 2 solvers och vi plockade med oss laptopen samt tilhörande 3g-kort för att se vad vi kunde åstadkomma.. Vi hade Ralf Edström på SR som back-up men hade hela tiden siktet inställt på att få SE matchen. För övrigt hade Ralf inte med sig mannen, myten, legenden Lasse Granqvist i kommentatorsbåset så känslan av att SE matchen stärktes ytterligare... Under första fikarasten gav vi olika p2p sidor en chans men fick tyvärr inget napp... På lunchen däremot så hittade vi länken som gav oss rörliga bilder från matchen och festen var igång! De som hade haft oturen att jobba sent skift denna vecka satt alla samlade i fikarummet och trängdes framför en 15,4" skärm med relativt kornig bild. Det spelade ingen roll att kvalitén på sändningen var blandad för magin som Zlatan gång på gång skapade kunde man se klarare än vad Nadal/Ramos är på nattklubbarna i Madrid...

Fram till att första halvlek blir avslutad, med en lång och melodisk liten trudellutt på domarens pipa, var allt frid och fröjd. Saken var den att lunchen var slut och matchen inte riiiiktigt var klar efter 45. Som tur var hade jag och ettan en container att tömma så vi slet med oss anläggningen och skapade ett mysigt tvbord strax utanför den nämda containern. SPIK! Vi såg där Källströms härliga mål och med det så reducerades kartongernas vikt avsevärt.

När mannen som såg ut att heta Wolfgang senare blåste av matchen kunde jag och Erik pusta ut ordentligt. För husbilen köptes primärt för att vi skulle kunna röja sönder alpländerna när vi väl var klara för EM. Den investeringen hade inte blivit lika lyckad utan vårt fosterlands representationslag i grannskapet. Nedräkningen till EM har nu börjat på allvar och vi ska göra allt i vår makt för att överträffa Tysklandsresan förra sommaren.

Jag och Bubben är spikade iaf, vilka är det som hänger på till vad som skulle kunna bli den roligaste sommaren någonsin?!?

The story continues...

Oslo inledde med att visa upp sig från sin bästa sida men nu började hösten komma igång på allvar. Vi gick mot en mörkare och kallare tid. Vi hade slut på pengar, slut på mat, slut på värme STÄG och vi började bli lagom less på att elen som solfångaren hade genererat under dagen räckte i cirka 40 min...

Det var DÅ 2 norska fräscha under, Kim och Andreas, klev in i handlingen. De ägde en flyttfirma och hade insett värdet med att känna 2 svenskar/polacker som inte har något liv utan gör allt för att fylla upp dagarna med jobbtimmar. Fylla upp vårt schema var den ena saken dom hjälpte oss med, den andra var att de hade en lösning på vårt problem med åtkomst till elektricitet. De lade fram sitt förslag och ett sönderkarvat fönster, 30 meter skarvsladd och en halv rulle silvertejp senare så stod vi någorlunda permanent parkerad på en p-ficka utanför grabbarnas kontor med en elkabel snirklandes in i huset. Där kom vändpunkten! Vi hade lämnat dagarna på det sletna, gråa, kalla tivoli-fältet på Töyen för att leva ett liv i lyx på det omtalade området Ökern.

Vi jobbade för boysen på Flyttefoten men det antalet timmar vi jobbade kom aldrig upp i önskad nivå trots allt och vi kände att det var dags att ta tag i det vi hade snackat om sen vi kom, nämligen att lösa en truckförarlicens. Vi hade återigen kontakt med damen från adecco och kursen blev bokad. Under kursen, som under ledning av Jon "legenden" Lilleström flöt på smärtfritt, så lärde vi oss allt man bör kunna om truckar, säkertslover och vikten av att alltid dricka mycket kaffe.

Ryktet om att vi hade 2 licenser för att sköta diverse truckar hade blivit ett hett samtalsämne på Oslos gator och torg och bara någon dag efter avklarad kurs ringer det i Eriks mobil och det är ingen mindre än Mikael "proffset" Kristiansson som ringer för att höra om vi är sugna på att jobba på ett lager där han är förman. Efter långa förhandlingar om grundlön, förmåner och i tillägg några berättelser från hans tidigare karriär som luftballongspilot så var kontraktet spikat!

Jobbet ute i Sandvika flöt på parallellt som vi extraknäckte med Flyttefoten men vi fick ändå den där polska känslan mindre och mindre påtaglig. Ryggens status gick från att ha känt sig som ett skyltfönster under Göteborgskravallerna till att känna sig som en fotboll under Zidanes sula. Man kunde till och med dra på sig skorna utan att behöva dra iväg en lång ramsa innehållandes diverse olämpligheter. När det anses som ett privilegium så vet man att kraven har sänkts.

Vi börjar nu närma oss dagens datum och den här redogörelsen på begynnelsedelen av vår resa får faktiskt anses avklarad. Det kommer sannerligen ploppa upp någon flashback framöver på den här sidan men vi säger SPIK för nu.

Nästan iaf, jag ska bara klargöra att inläggen framöver inte kommer innehålla lika många ord, det kommer fler bilder och rubrikerna kommer inte enbart att vara på engelska.

How it began....

Det är en varm sommardag i Östersund, Jämtland, Sverige, jag (Martin) och han (Bubben) sitter i en bil på väg till Lillänge för att skaffa essentiella tillbehör för en helg i bläckans tecken. Han (Bubben) får syn på en husbil och inom 120 sekunder har han övertalat mig om att vi ska köpa en husbil, flytta till Norge och BO i något som inte ens har ett brevinkast... Dagarna går och vår, som det nu faktiskt blivit, plan börjar sakta men säkert ta sin form. Vi är inne på blocket och spanar på husbilar under jobbdagarnas samtliga timmar, vi är på studieresor till Sundsvall samt Brunflo allt för att samla den information som krävs för att göra ett köp som inte resulterar i att vi kommer få leva i total misär i 10 månader...


Det här meddelandet når mig den 5 augusti 2007 12:43:19:
"Tror du om den här då....mailade och frågade om lite bilder och det e ju typ en sån vi vill ha...sen var det även lcd-tv med dvd och gps i den...här är annonsen: http://www.blocket.se/vi/12840390.htm?ca=3_s utsatt för 290.000 lite prut på det så e vi ju home safe!"

Ungefär 12:47:26 den 5 augusti vet jag hur mitt framtida hem kommer att se ut...

Efter samtal med banktjänstemän och oroliga mödrar hade vi löst finansieringen av "the one". Nu återstod bara färden söderut (Kristianstad) för att hämta vägarnas drottning. På resan ackompanjeras vi av en dynamisk trio som består av (ingen inbördes rangordning) Andreas "mango" Magnusson, Patrik "pjaute" Hallin och Dennis "maskinen" Jerand. Dessa 3 herrar gör resan till mer än bara ett köp, det blev en upplevelse! Hur ska man kunna glömma de spontana kisspauserna, bläckningen och Karlstad och sist men inte minst den tysta kvarten på Tylösand...

Nåväl, återigen hemma i Jämtland så slog vi läger i Orrviken för att göra lite modifiktioner på husbilen, allt för att göra vårt boende så trivsamt som det bara gick. Bubben styrde och ställde och jag ställde mest till det. Men det hela resulterade iaf att vi kunde ha allt man behövde, d.v.s. Kyl, frys, spis, micro, toalett med tillhörande dusch, datorer, internet, tv, tv-spel och massa annat.

Torsdag den 6:e September sa vi farväl till vår hemstad och begav oss ner mot det stundande äventyret, resan till Oslo och pengarna hade vi planerat med största noggranhet för att kunna klämma in så mycket action som var fysiskt möjligt. Vi betade av Gävle och Henke på torsdagen, Uppsala samt bläckning på Fredagen och det hela nådde sitt crescendo på Lördagen då vi såg landskamp på nationalarenan och testade nattlivet i Stockholm.

Oslo 9 September: Jag och Erik har nått vårt slutgiltiga mål och jakten på jobb och boendeplats startar. Det startar knackigt.

Oslo 12 September: Det ringer på min mobil, hon som ringer pratar norska och försöker förklara för mig att hon har ett jobb. Jag förstår ungefär vad det handlar om och jag tackar ja. Min karriär som flyttkarl startade. Eriks karriär på tidigare nämd bransch startar dagen efter och vi har därmed officiellt blivit polacker. Vi BOR på en parkering, det är svinigt kallt i vårt hem och vi tjänar vårt levebröd på att bära saker.

Hur som helst, vi trivdes i Oslo och hade för avsikt att stanna...

Up and running

Nu bara kör vi! Söndagen den 19 November är dagen då vi öppnar upp dörrarna för allmänheten till en värld av "bläcka"," "datsit", "mega", "skicka" och en hel del annat...